2015.11.12

Hej alla vänner, det är många som undrat och jag känner för att kunna koppla bort socialmedier några dagar så berättar jag. Vi skulle på rutin ultraljud i går och kolla vad det var för kön.. Istället fick vi se att det inte fanns något fostervatten och att bebisen hade många och stora cystor på njurarna, vilket lett till att de slutat fungera. Bebisen kommer inte att klara sig länge till i magen och absolut inte på utsidan. Vi har fått träffa många snälla och väldigt sympatiska läkare som alla kramat om oss och beklagat och alla har de sagt samma sak ” det här är maximal otur, inget ni kunnat påverka.. Det är förjävligt.” känns så otroligt orättvist. Ni förstår nog att vi behöver tid att vara ensamma och bearbeta sorgen därför tar jag några dagars paus här ifrån. Kram, ta hand om varandra. Ensam är inte stark och njut utav de fina ni har i er närhet.
  

Puss Ditte

12 kommentarer om “2015.11.12

  1. lejoninnan-52 says:

    Neeej, neeej, neeej.
    Kramar er allihop. Vet inte vad jag mer ska skriva.
    Hälsningar Skåneland.

  2. lejoninnan-52 says:

    Neeej, neeej, neeej.
    Kramar er allihop. Vet inte vad jag mer ska skriva.
    Hälsningar Skåneland.

  3. Kimmie says:

    Åh, finaste D!
    Helt fruktansvärt vilket hemskt besked! Jag kan inte ens föreställa mig er sorg och alla känslor. Finns inga ord till tröst.
    Var bara tvungen att skriva några ord, kunde inte bara läsa utan att ge min djupaste medkänsla!
    Vi spenderade mycket tid på neonatalavdelningen med vårt första barn för 10 år sen. Han var sjuk och hade konstant smärta. Ska inte trötta dig med detta, men vi har fått en diagnos, vilket tog 8 år och han mår efter omständigheterna ok med hjälp av medicinering.
    Jag vill bara tala om att jag förstår den där känslan som kommer över en när man återkommer till förlossningen/ultraljuden eller bara vissa lokaler. Ångesten, oron och sorgen som sköljer över en på en och samma gång. Man vågar inte hoppas samtidigt som man ändå släpper lite på garden för varje gång.
    Att då drabbas av detta återigen måste vara overkligt svårt!
    Jag lider så med er i denna svåra tid. Hoppas ni orkar ta hand om varandra och får hjälp och stöd i den mån det går.
    Varmaste innerligaste kramen till dig

  4. Kimmie says:

    Åh, finaste D!
    Helt fruktansvärt vilket hemskt besked! Jag kan inte ens föreställa mig er sorg och alla känslor. Finns inga ord till tröst.
    Var bara tvungen att skriva några ord, kunde inte bara läsa utan att ge min djupaste medkänsla!
    Vi spenderade mycket tid på neonatalavdelningen med vårt första barn för 10 år sen. Han var sjuk och hade konstant smärta. Ska inte trötta dig med detta, men vi har fått en diagnos, vilket tog 8 år och han mår efter omständigheterna ok med hjälp av medicinering.
    Jag vill bara tala om att jag förstår den där känslan som kommer över en när man återkommer till förlossningen/ultraljuden eller bara vissa lokaler. Ångesten, oron och sorgen som sköljer över en på en och samma gång. Man vågar inte hoppas samtidigt som man ändå släpper lite på garden för varje gång.
    Att då drabbas av detta återigen måste vara overkligt svårt!
    Jag lider så med er i denna svåra tid. Hoppas ni orkar ta hand om varandra och får hjälp och stöd i den mån det går.
    Varmaste innerligaste kramen till dig

  5. JohannaN says:

    Jag har inga bra ord att formulera. Vill bara skriva att livet är för orättvist.. All styrka och kärlek till Er.

  6. JohannaN says:

    Jag har inga bra ord att formulera. Vill bara skriva att livet är för orättvist.. All styrka och kärlek till Er.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Vi använder oss av cookies för att vår hemsida ska vara så bra som möjligt.