Hej ❣️ Hade ett möte ikväll med våran revisor men han hade fått influensa så vi ställde in, väldigt skönt ändå. Så nu myser vi alla i soffan efter handbollsträning, läxläsning och en god middag. Jag har bestämt mig för att stanna hemma med Della och Truls och assistenterna. Det känns bäst, även om jag nästan börjar gråta utav tanken på att de andra två älsklingarna ska vara borta till söndag. Urk! Att vara mörkrädd och dessutom gravid och sen då vara ensam är inget jag ser fram imot.. hade tänkt att vi skulle åka och boa in oss hos mamma och pappa men Lillasyster har blivit jätte sjuk så det vågar jag inte längre. Har bokat in lite dejter med mina tjejkompisar som jag ser fram i mot och tänkte höra med mormor och morfar om de vill ha lite sällskap utav oss ☺️❤. Det är ju bara några dagar och det kommer gå fort. Har ju en del möten med habliteringen, på sjukhuset och hos barnmorskan som håller mig sysselsatt också, kanske ska ta mig lite tid att måla också, det var väldigt längesen nu..
Nu ska jag hoppa in i en varm dusch och försöka få bort sammandragningarna. Hoppas ni får en mysig kväll ?
Börjar redan få separationsångest, ni som känner mig vet ju att jag bokstavligen hatar att sova själv eller utan David. Tycker att det är jätte jobbigt så fort han är borta eller när jag är borta.. somnar alltid i hans famn medans han kliar mig på ryggen, det gör mig lugn och trygg. 4 nätter utan honom och jag börjar redan nu tycka att det är jobbigt ?? fjompigt va.. Jag har ju dock Truls och Della här hemma men det är inte riktigt samma sak. Dessutom tycker jag alltid att det är lite jobbigt när inte hela familjen är samlad, det är lixom något gnagande i kroppen och något som saknas. Har som sagt inte bestämt mig ännu utan tänker prata med min barnmorska när jag ska dit och se vad hon tycker.. har ni någon erfarenhet utav lång tid i bil under den perioden i graviditeten? Går i i vecka 33 i morgon ❤??
Hej Ditte❣️
Känner så väl igen mig i din känsla. Tycker inte heller om när inte hela familjen är samlad.
Jag tycker absolut att du ska följa med om nu din smärta tiilåter, ni får ta många pauser påvägen så du kan upp och röra på dig. Har fyra barn och jag har rest med dem långt & länge, sent i graviditeten. Miljöombyte är bra❤
Hoppas du kan känna dig trygg i vilket beslut du än väljer❣️❣️
När jag var gravid (för 26 år sedan) åkte vi buss från Kalmar till Stockholm för att sedan ta båten till Åland,det var väldig sjögång så jag tänkt att om jag inte får förtidigt nu,så får jag det aldrig. Men resan gick jättebra och dottern kom visserligen 10 dagar före bf,men det berodde säkerligen inte på resan.Förstår att du är orolig men om jag var du hade jag nog åkt vad är väl bättre än att vara med de nära? Kram Anna
Sakna varandra lite är bara bra (även om det är jobbigt). Om jag vore dig skulle jag ta chansen att boka upp mig med några kompisar, be dom komma över och köra pyjamasparty med god mat, dryck, tjejsnack och några bra filmer!!!
Kram Lotta
Klart du ska med om du vill! Vi åkte ofta mellan Uppsala och Göteborg i slutet av graviditeten och har även flugit långt i vecka 35. Man får bara vara inställd på att ta några bensträckare extra och klä sig väldigt bekvämt, kom ihåg kudde som underlättar att hitta en bekväm ställning om kroppen blir trött.
Sen kan det ju faktiskt vara skönt att ha lite egentid innan allt fokus hamnar på bebis. Se det som en win-win situation: oavsett vad du väljer så kommer det att bli toppen!
Hej ❣️ Måndag och ny vecka igen, känner mig betydligt piggare idag vilket är väääldigt skönt. I går åkte vi hem till Åsa och Jocke för mysigt fika häng i soffan, massa skratt och planering utav Vemdalen.. jag kommer förmodligen att stanna hemma. Vet inte om jag vågar ge mig ut på en 5 timmars lång bilresa och sen när man väl är framme så är det 18 mil till närmsta sjukhus, inte för att jag tror att bebis ska komma nu men det känns lite läskigt och 5 timmar i bil med den här kroppen känns väldigt jobbigt. Men vi får se hur jag känner när det är dax att åka. Blev spontan middag där också, Åsa slängde ihop en väldigt god korvstroganoff ☺️❤.
Den här veckan bjuder på massa möten och en pressvisning och fika mys med bästis. Har en check hos barnmorskan och sen ett möte hos Auroramottagningen ❤. Känns som att tiden fortfarande går i slowmotion vissa dagar och andra känns det som att den går jätte fort, magen växer och bästa just nu är att bli väckt utav att bebis buffar runt och stökar i magen på morgonen, så himla mysig känsla ❤ njuter verkligen utav det. David och jag läste ett kapitel ur boken tillsammans i går, skrattade så tårarna rann! Han är verkligen inte helt klok ibland.. han tror ivarjefall att jag/vi kommer klara förlossningen galant, det tror jag med men det känns väldigt skönt att han är så övertygad ❣️??❤
Idag fick jag frukost i soffan utav David och sen gick vi tillsammans till Joulines skola för att ha utvecklingssamtal ❤ alltid lika roligt, hon är så duktig min lilla prinsessa. Nu är jag påväg in till stan för att lunch med David, vi har nämligen assistent utbildning hemma idag och jag vill inte smitta någon, framförallt inte Della ( även om jag förmodligen inte smittar längre så vill jag inte chansa ).
Börjar känna mig lite bättre, dock dragit på mig hostan från helvetet men det går nog också över snart. Vilar mest i sängen, David tänder ljus och kommer med mat, fika och pussar vilket gör det lite bättre ❤❣️☕️
Känner mig fortfarande som ett vrak, försöker tänka att på måndag då kanske jag mår bättre igen och då känns det lite lättare. ??
Ligger fortfarande nerbäddad i sängen, David och Jouline gjorde frukost på sängen till mig ❤ så här kommer jag nog ligga ett tag till. Bebis har disco i min mage, väldigt mysigt. Håller på att läsa boken “föda utan rädsla” den känns bra, jag tror ju väldigt mycket på tankens kraft och att andningen kan göra väldigt mycket för att få saker och ting att bli positivt istället för negativt och det är väldigt mycket fokus på just det i boken. Meeen jag är verkligen rädd och får lite panik när jag tänker på att det snart är dax, så mycket skit i varit med om på sjukhuset.. den här gången vill jag verkligen att det ska bli en positiv känsla. ❤
Jag var också rädd inför förlossningen, det tror jag att alla är. Mitt bästa tips är nog att förbereda sig lagom mycket. Du kan förbereda vad du ska ha med dig dit och packa väskan. Du kan förbereda dig på vilken typ av smärtstillande du kan tänka dig och skriva förlossningsbrev. Men tänk också på att man inte kan kontrollera förloppet och våga släppa taget lite. Och lita på kroppen! Den vet vad den ska göra. <3
Usch och fy för förkylningar, vi kämpar här också, men utan att vara gravida. Det är ju jobbigt nog ändå med graviditet så jag lider med dig!
Jag håller helt med om att ett positivt synsätt gör skillnad! Jag har inte så mycket tips, men en sak som fungerade för mig var att “se fram emot” varje värk då det var ett steg närmare målet, istället för att tänka “Åh nej, nu kommer en till”.
Hoppas du blir frisk snart!
Usch för att vara sjuk ?, hoppas det ger med sig snabbt!!!
Ang förlossningen så kommer det att gå hur bra som helst det är jag helt säker på! När du väl är upp i det kommer det att gå av bara farten! Tiden lixom försvinner o det är “bara” att ta i från tårna! Sen har du ju världens bästa stöd i din David som verkar vara en fantastisk person! Detta fixar ni på ett kick!!!
Massor av kryakramar ?❤
Epidural. Fantastisk grej, smärtorna försvann under öppningsfasen och bebisen kom ut ändå. Tog 6 h från att jag fick epidural till han var ute, fick den när jag var öppen 5-6 cm.
Hej Ditte och magen!
Hoppas din förkylning släpper snart!
Precis som föregående inlägg, så är mitt tips att följa din kropps signaler. Efter varje värk så blir det värkfritt och då passa på att ta in den fantastiska upplevelsen det är att föda barn. Jag är fysioterapeut och tror på att inte lägga sig ner, utan att försöka vara uppe och gå om möjligt, hänga över ett gåbord för att tyngdkraften hjälper dig i öppningsskedet.
Lycka till !
Jag har varit rädd alla mina 4 graviditeter och dom två senaste har varit värst. Då har förlossningsrädslan kommit väldigt tidigt. Men när det väl började bli dags så kom jag in i ett “nu ska knodden ut”-mode och en del av rädslan försvann. Jag skrev aldrig något förlossningsbrev men ville att de skulle skriva in att tex studenter inte fick ta beslut under förlossningen och sy mm. Samt att jag var öppen för smärtlindrande och att jag ville få tydlig information vid medicinering/komplikationer och dylikt. När jag väl kom in på förlossningen så sa jag till personalen att jag inte ville ha nåt daltande och gullande och det gjorde att jag fick kontroll över allt som man kan styra… så tydlighet och att inte ha allt för utplanerat är väl en bra start. Ta övervägda beslut under resans gång oavsett vad som kommer istället för att känna sig besviken att det inte blev som man planerat
Var som du sjukt rädd men hade till skillnad från dig inga tidigare erfarenheter utan bara orolig inför smärtan…Fick tips om profylaxkurs och kan nog tacka den för att det gick så smidigt och smärtfritt som den ändå gjorde..I o m att jag kunde slappna av och andas så bra så kan jag faktiskt inte minnas att jag upplevde någon smärta snarare starka sammandragningar men absolut kontrollerbara…dem trodde tom på förlossningen att jag inte kunde tala svenska då jag var så fokuserad på att andas ist för att svara dem på massa frågor…väl använda pengar, ska föda mitt nästa barn nu i maj å är lite orolig men ska nog kunna plocka fram det jag lärde mig igen…lycka till
Första barnet var vi inte alls förberedda o jag va inte ett dugg rädd. Gick inte alls bra. Varje värk var en mardröm. Jag hyperventilerade och var livrädd. Slutade i akutsnitt. Andra barnet gick vi en profylaxkurs som utgick från boken föda utan rädsla och läste givetvis boken också. Den förlossningen kändes mycket bättre, kunde hantera värkarna på ett mycket bättre sätt även om det såklart gjorde svinont. Märkte verkligen att andningen betyder allt. Nu slutade även denna förlossning i akut snitt men jag har en mycket positivare upplevelse av precis allt.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Läs mer i vår integritetspolicy
