Inga produkter i varukorgen.
Himla fin dag, längesen det var bara jag mamma pappa o nenne tillsammans. Vi strosa runt i solen, åt lunch på Locals och fikade på Ilatiano.
Nu dax för middagslagning, lax, färskpotatis, grönsaker och aioli.
Träffade på en människa för inte så längesen. Hen säger till mig ” jag förstår verkligen INTE ( med väldigt bekymrad nästan upprörd ton ) hur du kan lämna bort din dotter ?! ”
Nej precis, du FÖRSTÅR inte. Förstår förmodligen ingenting!
Jag kräver inte att folk ska förstå men att komma och försöka få mig att framstå som dålig för att jag “lämnar” bort min dotter, visar mer hur dålig du är som person.
Det är så här att, för er som undrar :
vi har människor hemma hos oss 34 timmar om dygnet, varje sekund utav ett dygn finns det en person som hjälper oss och Della. Resterande 10 timmar är de två personer här hemma för att hjälpa Della under de jobbigaste timmarna på dygnet.
Så för att få vara ensama, utan 7 olika personer hemma oss hos en dag har vi valt att skaffa hjälp. Avlastning. För att kunna vara en bättre mamma och pappa till båda våra barn.
Tro inte för en sekund att det är lätt, att det inte gör så ont att jag ofta gråter på väg hem från regnbågen efter att ha lämnat Della, jag funderar dagligen på om vi gör rätt val, om det skadar våran relation, eller om den faktiskt gör den bättre?
Vi försöker tänka så här: barn med skilda föräldrar lämnar sina barn hos varandra antingen varannan vecka eller varannan helg osv.
Det gör det lite lättare för mig att personalen älskar della så otroligt mycket. Att hon lyser som en sol så fort hon kommer innanför dörrarna på regnbågen, att flera olika från personalen kommer och pussar på henne för att hälsa henne välkommen. Jag vet att hon har så otroligt bra där. Hon har samma personer varjegång, samma underbara människor som inte vill annat än att hon ska få må bra och ha roligt under tiden hon är där.
Det gör att det känns okej, okej att göra något som känns jätte jobbigt. För det är väl egentligen ingen som vill lämna bort sitt barn, Fattar ni väl själva?
Måndag, en perfekt dag att börja blogga på.
Förut bloggade jag nästan varje dag. Det var mitt sätt att få ur mig känslor.. när det mesta var lite jobbigt.
Nu är min vardag mer stabil och jag njuter utav det, verkligen njuter.
Här kommer jag att dela med mig utav det mesta, allt mellan himmel och jord. Ibland mycket text och ibland bara bilder.
Känns ivarjefall bra att jag bestämt mig för att börja skriva igen.
Dagen har varit toppen trots regn och grått rusk ute. David jag har haft måndagsmys, nu blir det film i sängen.
Puss och natti.
