Måndag och lovets första dag

Det här med vintertid och sommartid… vilket hemskt dåligt påhitt. ? säkert jätte bra förr i tiden när bonden behövde se på morgonen men vad fyller det för funktion nu? Barnen vaknar mitt i natten och tycker det är dax att gå upp ? som att man inte var helt slut som artist redan lixom. Tur det finns kaffe och tur barnen är fruktansvärt söta ?☕️❤️ 

Jag ville åka in till Della direkt efter frukosten men David propsade på att han skulle åka själv och jag stanna hemma med Duni & Jullis. Så vi klädde på oss och gick ut på en morgon prommis. 

Gick hem till Sofia, Duni sov i vagnen i flera timmar. Såg väldigt skönt ut ❤️ 
Jag fick gott kaffe och en varm filt att linda in mig i. Himla fint att få insupa lite frisk luft och få många goda skratt ❤️ 
Duni vaknade, lika söt och busig som vanligt. 

Julian lär Jullis spela gitarr: 

Till lunch fick vi god lasagne ❤️ 

Sen gick jag hem för att hämta bilen och plockade sen upp allihopa och åkte till Gränby för att köpa halloween dräkt till Jouline. ? hon vill vara clownen från filmen It. ?? Hon ska gå bus eller godis med sina vänner ikväll. 
David gav mig rapporter titt som tätt under dagen. Della är stabil men har ont, såklart. Usch. Vill bara att den här tiden ska gå fort nu så hon slipper ha ont. ❤️❤️❤️ idag tänker jag åka in och pussa på henne oavsätt. Anledningen till att David tycker det är bra om jag är hemma är att han vet hur dåligt jag mår så fort jag sätter min fot på sjukhuset. Mår illa redan i bilen på vägen in. För mycket hemskt som hänt där för att det någonsin ska kunna bli en bra plats för mig. 
Skrev inlägget i morse men mitt i allt så ringde dem från sjukhuset och sa att Della var sämre. Vi hoppade in i bilen och åkte in. ? 
Usch, så nu har vi varit här hela dagen. Tog en sen lunch på stan och åkte sen tillbaka. Tiden går långsamt här, samtidigt som den går fort. Det är en konstig känsla och varjegång Della är sjuk så slås jag utav att jag förundras över att världen utanför fortsätter. Livet fortsätter, oavsätt man vill det eller ej. När Della föddes kom hon med dunder och brak, minst sagt. Vi hade ingen aning om att Della var sjuk, vi åkte mer eller mindre på en rutin koll. Efter en halvtimme hade de plockat ut Della med ur akut kejsarsnitt. Hela livet blev upp och ner. En chock jag fortfarande inte landat i helt. Vi bodde längst ner på sjukhuset på neonatalavdelningen. Fönstrena var ständigt nerdragna för så små bebisar som Della är väldigt ljuskänsliga. Rummet var inte mer än 12 kvm och där bodde vi i 7 månader. Allt så nytt och ovisst. Skulle vi ens få med oss våran bebis hem och hur skulle då livet se ut? Första gången jag gick ut på en promenad slog det mig att det hade blivit höst.. det var sommar när Della kom, nu var alla träd klädda i färger och folk gick på som vanligt, skrattade och pratade. Jag gick och gick och stannade tillslut vid svandammen, brast ut i gåt och tyckte allt var så konstigt! Hur kan folk bara leva vidare, där går dem som inget hänt medans mitt lilla barn ligger några 100 meter bort och kämpar för livet. Nu har man vant sig, livet går vidare oavsätt plats och tid. Vilket också kanske är bra. Just nu är jag bara trött. Önskar hon slipper ha ont och får må bra nu! 

Hej ?? från trötta föräldrar. Är han inte världens finaste? Trött eller ej, har aldrig sett något finare. ?❤️ Min älskling. 



Puss Ditte

7 kommentarer om “Måndag och lovets första dag

  1. Nira says:

    Du är en fantastisk mamma och medmänniska. Full av godhet och har en tuffare vardag än de flesta av oss. Hoppas ni får en lugn kväll?

  2. Cissi says:

    Fina ni❤️ Finaste Della❤️.
    Ja det är så konstigt; hur livet fortsätter men ändå känns det som en själv står still.
    Ojoj. Massor av kramar?

  3. Petra says:

    Jag blir så rörd av dina ord. Fina ni och finaste Della.❤️❤️. Hoppas ni kan få en lugn kväll och att Della ej har så ont och att hon blir bättre. Kram från Skåne.

  4. Malin says:

    Fina starka della ❤
    Om du orkar, kan du inte göra ett mer ingående inlägg angående della. Hur allt började, varför behövdes det akut kejsarsnitt? Vilken vecka var du i då? Varför blev det som det blev, var det något i magen hon inte fick tillräckligt utav?
    Hur var känslorna efteråt, kände du dig som en mamma på en gång eller var hela situationen bara obegriplig?
    Förstår att livet vändes upp och ner.
    Du måste absolut inte svara om det känns tungt. Men hade varit så “intressant” att läsa om.
    ❤❤

  5. Malin says:

    Bara ryser av detta, sitter själv med en tjej jämngammal med Duni och kan inte föreställa mig vad ni fick få igenom med Della. Skickar kärlek och hopp till er och hoppas hon blir bättre snabbt ❤️

  6. Pamela says:

    Gråter med er ❤ Jag har en lillebror som föddes svårt sjuk och allt vad vår familj genomlidigt bär man alltid med sig. Det har format mitt liv. Krafter och styrka till er alla ❤

  7. Hanna says:

    När man läser om dina tuffa tider så blir man så rörd och påminns om att allt är så skört! Tack för att du delar med dig, du skriver att alla går vidare med sina liv och det stämmer men det är faktiskt så att livet stannar upp en stund och man får reflektera och gråta och bli arg och sen glad för vad man har när man läser dina texter. Så tack för att du får mitt liv att stanna upp ibland! ❤️

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Vi använder oss av cookies för att vår hemsida ska vara så bra som möjligt.