Inga produkter i varukorgen.
Okategoriserade
Styrka
När Della kom ställdes vi inför två val.. 1. lägga sig på rygg, ge upp och tycka synd om sig själv eller 2. vända det jobbiga till styrka och försöka se det positivt i allt. För oss finns det inget annat val än nummer 2.. jag har valt att vända våran livsituation till något positivt, det har gett mig ett nytt perspektiv på livet, vad som är viktigt och vad som inte är det. Vad som är riktig glädje och vad som verkligen betyder något. Att man aldrig ska ta något förgivet och att man ska känna tacksamhet för det lilla. Varje litet framsteg med Della känns som man tagit guldmedalj i OS. Och att se henne kämpa och att få se och dela hennes glädje när hon klarar något som är svårt för henne är så otroligt värdefullt och det ger sååå otroligt mycket. Sånt gör också att man orkar, hon ger så otroligt mycket energi! Trots hennes faktiskt väldigt jobbiga vardag så ger hon oss så otroligt mycket. Våran superhjälte.
När Della föddes kände jag hopplöshet och sorg, jag grät dygnet runt och tyckte att livet var så otroligt orättvist. De känslorna kommer tillbaka i bland men utav helt andra orsaker, orättvisan känner jag när Della som redan kämpar så med sin vardag blir sjuk, eller när hon inte får sova på nätterna.. sorg över att hon måste kämpa så otroligt mycket hela tiden, över att hon inte kan förmedla sina känslor på det sättet vi kan, över att hon inte kan få hoppa och skutta och upptäcka världen så som andra 4 åringar får göra, över att hon inte kan gå på dagis och leka med andra barn pga utav att hon är så infektionskänslig.. Hopplöshet känner jag inte längre, hon har visat oss att allt är möjligt. <3
Jag har fått höra att människor undrar hur vi kan vara så glada.. Jag hade gärna fått den frågan direkt till mig. Jag undrar varför vi inte skulle vara det? Båda våra döttrar lever. Vi har ett fantastiskt fint liv, vi tillsammans <3 Och jag skulle inte byta ut det mot något i hela världen.
Så frågan man får ställa sig själv när livet ger en motgångar är, Bita ihop eller bryta ihop.. Lägga sig ner och ge upp eller växla upp en level och kämpa vidare. Sånna dagar som vi hade i Köpenhamn och Ystad är guld värda för själen och för att orka när det blåser storm. Att prioritera “vuxentid” är att prioritera hela familjen. <3
Puss Ditte
Hej
Läst din blogg ett tag och blivit djupt berörd. Ni är grymma, kände jag ville skriva det idag. Vi har oxå fått frågan, hur orkar ni? Vår tös fick cancer som 17 åring, när livet ska vara på topp. Hur orkar ni frågar folk… Men det är enkelt, vi har inget att välja på, det är helt klart för oss att vi väljer livet och kämpa även om det självklart finns mycket sorg och mörker. Efter 10 år är dottern fortfarande inte friskförklarade pga många tumörer men vi har blivit en stark sammansvetsad familj som peppar varandra och försöker ta vara på den kärlek vi har och får. Styrkekramar till er!!
Hej! Jag är full av beundran över er livslust och glädje. Ni verkar ha en fantastisk kärlek i er familj och Della verkar som en underbar liten tjej. Jag jobbar som specialpedagog på en habilitering i Sverige och att jobba med barn som Della är det jag brinner för mest av allt. Hoppas ni får det stöd och hjälp ni behöver!
Tack än en gång, du ger mig perspektiv. Vill du berätta mer om Dellas start i livet någon gång?
Önskar er det bästa. Var rädda om er kärlek och era hjärtan!
Vill bara skicka en hälsning att din blogg berör, något oerhört och jag vill även skicka er styrka till att fortsätta vara den fantastiska familj ni verkar vara! Tack!
Jättefin text!
Tänkvärd och hög igenkänningsfaktor..