Min familj

I samband med bloggflytt nu så blir frågorna många, ( så jag tänkte att en frågestund är på sin plats men mer om det sen ) en utav dem är något som jag inte brukar gå in på och kommer heller inte att göra men det är många som vill “sätta etiketter” och i frågasätter på ett fult sätt och mitt svar är enbart detta:
Jouline blev min och jag hennes när jag och David träffades för 8 år sen, hon var 3 år och jag 20. Sen den dagen har vi suttit ihop och jag älskar henne min lilla prinsessa mer än ord kan beskriva! ❤️????
Vi är en familj för att vi älskar varandra, vi hör inte mindre ihop för att vi inte delar gener med varandra. Vi delar livet och det är det som är att vara en familj enligt mig. Du som inte delar min åsikt, tråkigt för dig. Att få vara förälder av kärleksband och inte blodsband är bland det finaste man kan få vara. Och jag är så oändligt tacksam för att jag får vara det. Sluta sätta dåliga etiketter på familjer som inte hör till det vanliga. Vad är ens vanligt nu för tiden?
Bilder kan säga mer än tusen ord, för mig säger de här bilderna ALLT. ??❤️

Amning vs Ersättning

Ja Hörrni, det här med amning. Jag får dagligen kommentarer och direkt meddelanden där många undrar varför jag inte ammar. Gärna får man med i kommentaren och pekar med långa fingret att “det faktiskt är bäst för barnet att man ammar första tiden”. Jag tänker som så här, att man gör det som känns bäst för sig själv oavsett vad. Förmodligen så finns det en anledning till varför man slutat amma eller att man kanske inte ens började. I vårat fall så hade jag sagt redan innan Duni kom att om det krånglar eller jag får ont så kommer jag inte att kämpa till varje pris för att få det att funka. Jag pumpade ur mjölk till Della i 7 månader under tiden vi bodde på sjukhus. Det har satt sina spår och jag blev mer eller mindre tvingad till att försöka amma henne flera gånger under dagen, vissa sköterskor stod och inspekterade brevid medans vi kämpade med att få till det.. på kvällarna låste jag in mig på toaletten och grät av pressen jag kände över att få henne att vilja/kunna amma. Därför så pratade jag och David om detta redan innan och sa att om det inte känns 100% rätt så struntar vi i det, den här gången ska allt bara få kännas bra, mysigt och framförallt jag ska inte känna någon press. Jag ammade Duni från första sekund utanför magen, eller ja då snuttade hon ju mest men sen när mjölken kom igång så helammande jag. Började dock få ont i vänster bröst efter ca 3 veckor. En kväll så blev det olidligt och jag grät lilleskutttårar i sängen varjegång det var dax att amma. David åkte in till sjukhuset mitt i natten för att få ersättning och smärtlindring, efter det så kom vi överens tillsammans om att vi börjar ge ersättning istället. Jag trappade ner amningen och efter några dygn så gav jag enbart ersättning på dagarna och ammade på natten. Nu får hon bara ersättning och det funkar fint. Det finns många fördelar med att ge ersättning, men framförallt så kändes det bäst så. Nöjd mamma är lika med nöjd bebis.. typ. Tycker man ska tänka så, inget är mer rätt eller fel man ska bara göra det som känns bäst för sig själv och sin bebis. ❤️
Puss på er! P.s glöm inte att trycka på hjärtat i slutet av inlägget ❤️

Vi använder oss av cookies för att vår hemsida ska vara så bra som möjligt.